elinborehed

Long time no see

Ja ni vänner, här har det stått tomt ett bra tag.

Anledningen är rätt enkel att skriva men svårt att prata om och beskriva: jag har och mår inte så bra men det känns som att det är på bättringsvägen så därför tänkte jag ta tag i bloggen igen. 


Det har varit några riktigt tuffa veckor för mig nu. Det har varit upp och ner varje dag. Ena sekunden har jag skrattat och varit glad och i nästa sekund har jag börjat gråta. Jag har känt/känner mig riktigt misslyckad, ensam och otillräcklig. Men utöver det har det också hänt andra saker som tagit väldigt hårt på mig.

Nu känner jag att det blir bättre för varje dag som går, vilket är så skönt. Jag har haft liknande "depp-perioder" förut men de har inte varit så här jobbiga. Det har inte funnits något att göra direkt för jag har verkligen inte vetat vad som kan göra det bättre. Jag har försökt fokusera på att ta små steg framåt hela tiden så att "vändningen" till slut kommer. 

Jag är så tacksam för mina vänner och min familj som har varit väldigt stöttande under den här tiden. Alla har inte vetat om att jag haft det tufft eller vetat om alla detaljer så vissa har omedvetet stöttat mig. Men den kärlek och värme jag känt har varit obeskrivligt betydelsefull. 

Men något som jag verkligen vill poängtera är att det är OKEJ att inte alltid må toppen. Man behöver inte alltid vara glad och positiv. Men det är också viktigt att komma ihåg att det kommer bli bättre. 

Ett citat som passar bra in på detta är: But without the dark, we'd never see the stars.

 

Omge er med de som betyder mest och ta hand om er!

Puss och Kram 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas